Idag vaknade jag, (av mig själv!) klockan halv 6, super skönt men egentligen ville jag sova, men det var lika bra att gå upp och ge mat till hästarna. Jag har inte varit ett dugg trött idag och hunnit massa! Red på Lillan och Karisina idag, dom var super duktiga båda två! Nästa vecka ska lillans ink opereras bort! Äntligen! Hon har haft den till och från i ca 2 år. Jag har lyckats få bort den själv, men den kommer alltid tillbaka. Jag vet inte riktigt varför hon får den, men den sitter inte på ett ställe så den påverkar henne, men den är riktigt äcklig! Ringde i alla fall vår veterinär och vi ska ju kastrera lilla unghingsten, så då passar jag på att ta med henne också.

En ink är en vårt-liknade sak som kan sitta lite var som helst på hästen, det är hästens vanligaste form av hud tumör och är ett virus. Den är oftast inte farlig men kan sitta på ställen där den är i vägen. Lillans sitter typ vid armbågen vänster fram, lite mer på insidan. Det är inget hon egentligen störs av, mer jag som börjar tröttna på den. Tycker den är äcklig och jag vet även att flugorna älskar den på somrarna, så nu ska den bort! Hon kommer dock antagligen behöva sys och jag kommer därför inte kunna träna henne på ett tag. Jag hoppas visserligen att jag i alla fall kommer kunna jobba henne från marken. Lillan har väldigt lätt för sig med de mesta, men just bettet är hon inte helt avslappnad med. Så det kommer inte skada att bara jobba henne från marken och få henne att slappna av med bettet. (Typ det jag gör nu i alla fall :) ) I morgon tänkte jag rida ut en sväng på båda, länge sen jag gjorde det så det ska bli super mysigt! Målet med både Karisina och Lillan för i år är att visa dem på kvalitén i höst. Jag kommer dock inte göra det om jag inte anser att de är redo och det är inget jag kommer forcera fram. Är dom klara åker jag annars får dom mer tid. Jag tycker inte man ska pressa en unghäst, utan jag vill ha positiva, trygga hästar med mycket självförtroende som håller länge!

Båda känns i alla fall riktigt fina vilket är kul med tanke på att jag inte ridit dom så mycket! Tänk vad bra och rätt arbete från marken kan göra med hästen! :)

 Lillan som 1 åring när hon var blond

 

 

 

Vad är egentligen kontroll?

För mig är det när man gör något tillsammans, för att båda är med på det! Inte när DU bestämmer att din häst ska göra något exakt där eller då. Kontroll kommer ur respekt och förtroende, och jag har varken respekt eller förtroende för någon som alltid ska dominera mig och bestämma vad jag ska, får eller inte får göra.

Jag tror att många känner precis som mig, ingen vill väl umgås eller vara nära någon som hela tiden försöker kontrollera vad man ska gör? Det konstiga är då att det är precis vad de flesta gör mot sina hästar, genom dominans och hårda tag försöker man kontrollera dem… Det är konstigt tycker jag..

Jag vet att man kan få hästen att göra så mycket mer och så mycket bättre bara genom att man har en relation med den som bygger på vänlighet och mjukhet!

Alla borde testa att lyssna på hästen, lära sig andas och komma ner i varv. Ge hästen en chans att förstå vad du frågar efter innan du har frågat en miljon andra saker. Ge hästen en chans att förstå, att få vara smart och du kommer märka att den egentligen bara vill vara dig till lags och hittar på nya saker för att få din uppmärksamhet för att få din uppskattning!

Hästar är fantastiska och kan så mycket mer än vad vi tror bara vi LYSSNAR på dem!

EN fråga i taget!, vänta på svartet du får! Bygg en relation med din häst!

Hästen kommer då komma upp med nya förslag på vad ni ska träna på och vad ni ska lära er. Doris kom ett förslag på lite spansk skritt i dag, jag uppmuntrade och hon fortsatte. Har aldrig tänkt att vi ska göra nått sånt, men hon ville och då kan det väl vara kul! :)

 

 

Skor vs barfota är ett väldigt omdebatterat ämne och jag tänker inte gå igenom allt idag men jag tänkte försöka förklara lite kort hur jag tänker, kring ämnet. Hästens hov fungerar som en blodpump, man brukar säga att hästens femte hjärta sitter i hoven och tyvärr så hämmar skor just den mekanismen.

Vi har numera alla våra hästar, 20 stycken helt utan skor. Vi har inte alltid haft det och jag är absolut inte emot skor, måste man ha skor på hästen så är det väl så. Men jag är emot anledningen till varför många skor  sina hästar och jag tror att många egentligen inte vet varför man skor sin häst. Jag kan helt ärligt säga att anledningen till att jag satte på skor på mina unghästar var för att alla andra gjorde det! Ingen jättebra anledning... Om hästen kan gå utan skor, varför ska man då spika på järnskor? Jag gjorde det för att jag inte visste bättre. När hästen blev 3 år och man skulle börja rida, då åkte skorna på. Varför? Jo för att alla andra gjorde så…

När jag var i USA fick jag möjligheten att träffa deras hovslagare, eftersom jag är inne i den här svängen nu och tycker att det är super spännande med hovar, är det alltid kul att få träffa lite olika inom yrket och höra vad de har att säga. Han var en jättetrevlig kille som var riktigt duktig! Mer än hälften av hästarna gick utan skor hos Craig och Mary Anne, vilket var ganska många med tanke på att i Seattle så är det känt för att regna. Så det var extremt fuktigt och blött, vilket gör att vissa hästars hovar luckras upp helt, då har du en anledning att sätta på skor på din häst!

Det hovslagaren sa i USA var att svenska hovslagare är känna utomlands för att inte vara speciellt bra. Det tycker det var tråkigt att höra jag gillar den hovslagaren vi har, som vi inte använder oss av längre men i alla fall.. Men det tråkiga är att verkningarna är lika viktiga för en häst med skor som en häst utan och där finns det inte tillräckligt med kunskap. Dessutom i många fall så gör man hoven efter hur skorna är, istället för att tillverka en sko som passar hoven. Det folk borde förstå och betala för en bra verkning, själva skon är inte svår att sätta på, men att förstå hoven och hur man ska verka för att varje häst och hov ska må så bra som möjligt, det är svårare! Som det är nu i Sverige kostar det kanske i snitt ¼ del så mkt att verka, som att sko. Fast verkningen är det som verkligen måste vara korrekt för att hoven ska må bra och hästen fungera.

Det man ska tänka på är att hästen i princip gå på pekfingret om vi ska jämföra med oss. Hästens 4 små hovar med ett ben, hovbenet ska bära upp hela hästen. (Hoven har massa andra superstarka och komplexa delar, men det tänker jag inte ta upp här) Hästens hov måste fungera! Det är det absolut viktigaste för hästens hållbarhet! Många hästar döms ut på grund av nedrehältor… Det kan i mångt och mycket faktiskt bero på en felskodd/verkad häst.

Skorna på hästen hämmar hela hästens hovmekansim och även blodcirkulationen i benen. Hästens hov vill kunna vidga sig när hästen går vilket den inte kan när man slår på en järnsko. Kolla denna film på youtube; https://www.youtube.com/watch?v=REReSZKMnkg så förstår ni vad jag menar. De ben som vibrerar har sko.. så alla stötar går upp i benet. Hoven som är oskodd tar upp stötarna mycket bättre. Skorna bidrar alltså till att hoven inte kan vidga sig och därför får resten av benet mycket större belastning och vibrationer. När jag först började förstår det här, ca 1 år sedan, blev jag mörkrädd, tänk när du hoppar ganska högt, hästen landar alltid bara på en hov, den hoven kan då få en belastning på uppemot 1 ton!!! Tänk då när hästen har skor och hoven inte kan vidgas vilken enorm belastning det blir på den hoven!!

Sen säger jag inte att det inte kan vara nödvändigt med skor, ska du tillexempel hoppa rätt högt, över ca 120 på gräs, vill du kunna brodda. Det finns bra boots men inte som du kan sätta i riktigt ordentliga broddar. Du vill ju inte att hästen ska sträcka sig så då kan det vara bra att slå på skor under en period.

Nu vill inte jag att alla ska gå hem och ta av skorna på sina hästar, för dels måste du ha en person som verkligen kan verka hästen för barfota gång, dels måste man vara beredd på en period där hästen kanske får problem. Men får den problem när du tar av skorna så har den antagligen en sjuk hov eller något annat problem i kroppen. När du tar av skorna får du en ökad blodgenomströmning i hästens kropp vilket dels kan leda till att den får hovbölder, men även att den börjar känna mer, vilket i sin tur gör att den kan bli öm. Doris hade en period i början när jag tog av skorna då hon blev halt. Jag visste inte alls varför just då, men en vecka senare kom det fram en hovböld. Hon var halt i en vecka och sen dess har det inte varit något! Däremot mammas ena häst fick massa hovbölder bak. Men nu är han mycket bättre! För Doris del var det i grevens tid vi tog av skorna. Och jag tror att många av hennes problem kommer från att hon inte har blivit verkad/skodd korrekt under en lång period. Nu är det mycket bättre men det kommer ta ett tag till innan hon får en för henne optimal hov. Hon kommer behöva byta hovkapsel en gång till vilket tar ca 1 år. Hon har nästan redan bytt en gång. Fördelen med Doris är att det är en aktiv häst, hon rör sig mycket och har fungerat att träna under hela perioden. Rörelse bidrar till hoven stimuleras och det går fortare att få en förändring.

Den här filmen är riktigt äcklig tycker jag men den förklarar vad som kan hända när hoven inte kan vidgas på grund av skorna. Är man känslig vill man nog inte titta men den är lärorik. https://www.youtube.com/watch?v=df1w7dUoATM

Så kort och gott var detta lite information om varför jag har valt att ta bort skorna på våra hästar. Vi har 20 oskodda hästar och 2 av dem har haft problem, alla de andra mår bättre utan skor och kan ridas på alla typer av underlag! En av våra ponnyer fick dessutom riktigt ordentlig fång sommaren 2012. Hon hade antagligen blivit utdömd av veterinär, men som tur var hade vi en kompis från Norge som är mycket inne på barfotaverkning hos oss just då. Hon kände massa personer så vi fick hjälp att sätta in en akut verkning på henne. Efter ca 6 månader var hon tillbaka som vanligt i träning och hoppade och du kunde knappt märka att hon haft fång, annat än när du tittade på hovarna. Nu verkar jag henne, har fått hjälp att veta hur jag ska göra och tänka. I förra veckan när vi kollade på henne kan du inte ens se att hon har haft fång! Hennes hov är superfin. Hon går barfota och kommer antagligen inte att få fång igen. Hela förra sommaren kunde vi ha henne på gräs även om hon inte fick gå på det kraftigaste betet. De jag vill säga med den här historien är att fånghästar kan komma tillbaka och bli precis lika fina som det en gång var. En sko gör att blodcirkulationen hämmas i hoven, vilket borde bidra till att när hästen får fång och får en ökad blodcirkulation så måste det ta vägen någonstans, vilket är mycket svårare om den har en sko… jag vet inte men det borde ju vara värre för en häst i riskzonen att ha skor, än gå barfota där hoven hela tiden stimuleras. Så istället för att avliva hästen för att den får fång kolla upp hur du sköta hoven i stället! En annan historia när vi tog av skorna på en av ponnyerna som jag har tävlat en del. Han har haft överben båda fram och aldrig gillat att bli skodd. När skorna åkte av försvann överbenen!! Jättekonstigt jag vet, men sant!

Det här är samma häst, Lillan första gången jag började verka henne själv. Den här bilden är tagen när en av bakfötterna inte är verkde och en är. Man kan tydligt se skillnad, tycker jag! Ena flyter ut och hon är för hög i trakten och för lång i tårna, den verkade följer kronranden och har flyttat bak belastningen till där den ska vara.

 

Min andra unghäst, Karisina, var extremt snubblig, kunde ramla i princip när som helst, gjorde alltid illa sig. En riktigt klumpeduns helt enkelt. När jag började verka henne tog vi ner henne kanske 2 storlekar i hovarna. Vilket direkt bidrog till att hon fick mycket bättre koll på sin kropp! Hon hade gått runt i 2 storlekar för stora "skor". Tänk dig själv, jättesvårt att inte trilla och tappa balansen! 

 

Verkningen är viktig! Det jag vill med det här inlägget är att man inte ska se allt så svart eller vitt! skor eller inte skor.. Det beror på. Men jag lovar att skor inte är lösningen på alla problem, det går att ha en häst barfota och det är jätteskönt, både för hästen och för mig!!! :)

"There are certain biomechanical realities involved in working horses but there are always certain psychological ones as well. The psychological realities have to always be first on the list.

Anytime special bits, special nose bands, draw reins, side reins or another man made contraption is used to position the horse are used, neither the psychological nor biomechanical realities are being considered.

Photographs are at best a pretty poor way to assess a horse's performance if for no other reason that the vast majority of people have never seen a correctly working horse nor have they witnessed a horse being properly trained. The appearance at the start is not what you find in the end. In addition, horses with imperfections in conformation each have their own way of progressing.

If a picture of the horse's mind could be taken, it would be a far better indicator but such a camera does not exist. Most people are very badly instructed to see what they have been improperly taught. This is not just at the "public level" but at the elite level too.

It is most important not to look at the appearance of the horse but the psychological atmosphere in which they work. Calm, quite, gentle work is always good regardless of superficial appearance. Lightness in the end is correctness. Many top competitive horses are neither light, calm nor correct and yet we see a constant parade of pictures.

Flat out, dressage as it is taught today is abusive and wrong. Whatever biomechanics you see is flawed to say the least. Show me the lightness, and kindness in the work. The best that I see is an owner sticking a carrot in a horse's face but in the work, not so much." - Craig Steven

Sant, intressant och lite det jag försöker förklara i min blogg, dels med inlägget om balans men även i inlägget om longering. Varför spänna in hästen med diverse människotillverkade redskap som inte ens gynnar hästen?! Kanske är dags att inställt börja lyssna på hästen och börja förstå vad man kan åstadkomma om man ändrar sin ridning!

Hur kan man se att en häst är korrekt balanserad och använder sin kropp på ett korrekt sätt? Jo, genom hur den ställer upp sig själv och hur den rör sig. Rörelsen gick jag in på när jag skrev om longering, här ska jag istället försöka förklara det lite mer extriört.

Du vill ha en häst som ställer upp sig squared, alltså med alla 4 hovarna som en fyrkant under hästens kropp, lika mycket vikt på alla hovar, i bra vinklar under kroppen. Du vill att hästen ska ha vikten under kroppen i linje med bogen och även i en bra linje i bak. Hästen ska inte stå med bakbenen för mycket bakom sig, eller för mkt in under kroppen. Ju mer den tar in benen under kroppen eller framför/bakom sig, ju mer försöker den kompensera för något annat. En frisk häst kan stå med lika mycket vikt på alla 4 hovarna. Vissa hästar har en naturligt bra balans, andra måste man hjälpa en bit på vägen. Självklart hör det ihop med hur hästen ser ut extriört. En häst med bra extriör har ofta bra balans och lättare att använda sin kropp korrekt. En häst med vissa deffekter eller svårigheter kan fortfarande lära sig att använda sin kropp på ett bättre sätt. Vilket jag såg tydligt hos Craig, där nästan alla hästarna hade en fysisk svårighet men som i alla fall gjorde svårklass rörelser.

Det finns inget enkelt svar till hur man får hästen att bli balanserad. Men ett tecken på att den är det, är när den kan ställa upp ”squared”, och när den föredrar att göra det! Hästen måste få hitta sin egen balans, du kan inte tvinga den, därför hjälper det inte med diverse inspänningar osv. Det är bättre att långsamt börja få hästen att koppla hjärnan med benen och hovarna. Vilket endast går om man har en mentalt avslappnad häst, vilket du endast kommer att komma till om du inte jobbar med motstånd utan med snällhet! En bra och balanserad hov är också väldigt viktigt, som är rätt verkad eller skodd. (Jag ska skriva mer om hovar någon dag, men inte nu.)

Jag börjar alltid med hästarna från marken och försöker få dem att bli balanserade och få kontroll över sin egen kropp innan jag börjar rida. Om de inte kan balansera sig själva utan ryttare, hur ska de kunna hitta sin balans med en ryttare på ryggen? Därför mycket work in hand och longering. Det är inget jag endast gör med de yngre hästarna utan även med de äldre. Det är nyttigt även för mig att kunna se hur hästarna rör sig och att jag kan påverka dem även från marken. Den stora fördelen när man är från marken också är att man faktiskt kan få hästen att sträcka ut huvudet framåt, det är mycket svårare från ryggen.

Innan jag började ändra mitt sätt att se på hästen, tänkte jag inte så mycket på hur hästen ställde upp sig. Inte heller på att det faktiskt kan vara avgörande för hästens hållbarhet och säger väldigt mycket om hur hästen använder sin kropp. Ta Doris som exempel, hon ställde alltid upp sig som en jag vet inte vad, alla fyra ben åt olika håll. Jag hade aldrig tänkt på att det kunde betyda något. Hon hoppade ju högt och gjorde det bra, dessutom aldrig varit skadad, (än)! Nu när hon faktiskt på riktigt börjar använda sin kropp korrekt, ställer hon alltid upp sig mycket bättre. Det är extremt intressant när man kollar på hur hästarna ställer sig, man kan redan där se hur det kommer att använda sin kropp, vad det har svårt och vad det har lätt för. När man även ber dom ställa sig korrekt märker man än mer vad det är för häst man har att jobba med, både fysiskt och mentalt.

Lillan står i princip alltid korrekt och har alltid gjort. hon har dessutom bra balans och kroppskontroll, Karisina har svårt för att ställa upp sig korrekt, ber man henne får hon lite hjärnsläpp, speciellt när jag började med henne. Hon var framtung, plus att hon hade alldeles för stora hovar (Som att hon gick runt i för stora skor) det bidrog till att hon tappade balansen och snubblade en del, vilket alltid resulterade i att hon bockade. Hon har blivit otroligt mkt bättre och börjar verkligen använda kroppen korrekt men det är en bit kvar, hon är fortfarande lite i framvikt och vill inte riktigt bära upp vikt på bakbenen. Det är intressant, hur mycket man kan tyda på en häst genom att bara låta den ställa upp och sen bara försöka flytta benen lite grann till den optimala positionen.

Här kommer lite bilder. Tänkte försöka ta lite kort på lite olika hästar någon dag, så kan jag förklara hur jag tänker när jag ser alla. Men då måste jag ha lite hjälp så det blir inte nu :)

 

Rätt stor skillnad! En bild på Lillan också för att visa ett bra exempel.

 

Du tror att du är center of the universe, Hästen tror att den är center of the universe. Vem har rätt? Eller har båda rätt? Jag tror att båda har rätt och för att skapa en bra relation måste man dela på uppmärksamheten. Precis som i vilken relation som helst! Du kan inte gå runt och bestämma och tro och tycka att du är bäst. Vem kommer vilja vara med dig då? Ingen enligt mig! Var ödmjuk, lyssna på andra, dela på att vara i centrum med alla omkring dig! Du kommer både bli en bättre person och fler kommer lyssna och vilja vara omkring dig!

Det gäller i allt även när du är med din häst! En annan sak att tänka på. Hästen är ALLTID korrekt, är du? Alla hästar kan i naturen gör allt, frågan är om du kan vara så följsam och uppmuntrande att du kan få hästen att göra det?!

"Point of rotation is a fundamental principle in dressage. In working with the horse there are four possible points of rotation; We rotate around the horse, the horse rotates around us, we both rotate around an mutually agreed point or we rotate around a mutually disagreed upon point.

This idea of rotation is not just physical but also psychological. This point of rotation can be view as fixed or movable in either realm. It also may be internal or external or both for every form contains its own center and can shift relative to a fixed external point.

The trick, simply stated, is to avoid mutual disagreement about the point of rotation. Conflict over the point of rotation is exhausting and self destructive. 

Given a choice, horses unlike humans will not choose conflict but will choose to leave any relationship which supports continuous conflict. When they cannot flee they will either fight, express nervousness and stress or withdraw internally. The first kind of horse is dangerous and aggressive, the second is termed hot and the third is termed dull.

The point of the proper use of the aids is to help the horse always know where the center is. Good dressage is the use of the aids to move that center from in the horse, in the rider or an agreed upon location externally. 

When a horse know the center, the horse is always calm if it has sufficient training to keep focus. The ability to focus of the mind is the first requirement for communication for either the horse or rider. Before a language can be developed one must pay attention.

Paying attention is the first thing taught and trained and it must be done in complete calm. The use of fear or pain to achieve attention always results in mental instability.

Point of rotation is giving basic attention an object. Be kind, be gentle, be clear. There are the signs of the educated horse person." - criag

Det här tycker jag är otroligt intressant om man verkligen funderar på det! Tål att läsas några gånger, men det är väldigt sant och väldigt tänkvärt!

Hemma innebär lite mindre tid till bloggen, många hästar och stallet som ska hinnas med plus annat jobb. I går var vi och kollade på farmor och farfars lilla quarter häst. Dom som har den nu, kan inte ha den längre för den har tydligen börjat säga ifrån.. bockar osv, en klok häst anser jag som är trött på att vara lektionshäst. Jag hade väntat mig en Quarter med all vikt på framdelen, dåligt skodd osv osv... Ni vet man bara tror att det är en häst som stängt av för att den har blivit riden rätt hårt. Så var det INTE! Så skönt! Han såg glad och pigg ut. Jag arbetade honom bara lite på lina och från marken. Det ända jag vill veta är egentligen hur den rör sig, är bygd och hur den är mentalt. Lite så man vet förutsättningarna för det man har att arbeta med. Han var trevlig så tror inte det kommer bli så svårt. Det är inte jag som ska ha hästen, utan han kommer användas som skolhäst hos oss. Så visst kommer jag behöva arbeta lite med honom nu i början, men sen får han medryttare och vi har redan en eller två till honom så det är skönt!

 

 

Nu ska jag alldeles snart åka hem! Kommer sakna alla här men hoppas på att åka tillbaka, i höst kanske. Fast först har vi en rolig vår och sommar att se framemot och då kommer jag i alla fall få träffa Craig några gånger! 

Kan rekommendera alla som vill utveckla sin ridning och verkligen vill förstå hästen att åka på någon av Craigs kurser när han kommer till Sverige. Men letar men efter en quickfix eller inte är beredd att lära om, är det ingen idé. Har man ett öppet sinne och verkligen vill lära sig rida då är han rätt man! Helt underbart att se honom jobba med alla dessa olika hästar! En levenade mästare helt enkelt! Nu ska jag hem och dela med mig av allt jag fått lära mig hittills och även kämpa vidare med mina hästar! Så får vi se vad framtiden har att erbjuda!

Tack Craig och Mary Anne och alla andra här som jag har fått träffa och lära känna! Men det största tacket går till min mamma som gjorde den här resan möjlig! <3 Sen såklart hade det inte gått utan lite hjälp hemma med alla hästarna! :)

 

"THE HAND

The hand is the primary aid. There are six qualities of the hand:

1. The faithful hand awakens the horse's trust 
2. The generous hand satisfies the horse's desire.
3. The educated hand studies actions and eliminates the horse's doubts.
4. The hand that brings happiness relieves the horse's suffering.
5. The hand that is free of avarice instructs the horse in freedom.
6. The respectful hand develops the mind and finds honor for its user.

Those who have such an educated hand find that it reveals the vision of the high art of dressage. It is wise to find the meaning of these words in the sensations one experiences.

It is in savoring the experience of riding through attention that deeper qualities are revealed. It is always right there in front of you and simple once you see it. The vision starts when you slow down and find the gap between things." - Craig

Sant, och det är typiskt en sådan sak jag trodde jag hade förstått ganska bra, tills igår. Handen som vi hör "traditionella" tränare förklara ska vara stilla, och låg, det kan vi stryka ett sträck över. Handen som den primära hjälpen som Craig använder den, är så fin att du inte kan se den och du kan knappt känna den. Som om han hade det sköraste fågelägget i handen. Allt han gör med den är att följa hästens rörelse. Japp, vilket är väldigt enkelt om du har en bra och balanserad sits! Så återigen sitsen är extremt viktig! Men handen följer handen är inte låg eller låst!

Det handlar det om tajming, Vill du påverka hästen, gör det när du har rätt tajming! Alltså när hästens ben är i luften eller på marken, beroende på vad det är du vill utföra. Höj handen lite med rätt tajming och hästen kommer höja det frambenet, (se bilden nedan).

Fungerar inte timingen, eller om något blir fel, gå alltid tillbaka till så lite hjälper som möjligt. Om du använder, ben, sits och hand samtidigt på båda sidorna, blir det dessutom väldigt svårt för dig att veta vad felet berodde på. Om du istället går tillbaka till en hjälp (handen), och en hand som är den primära hjälpen, och får den att fungera så kan du lättare därifrån se vart felet uppstår. (Hästen är aldrig fel, tänk på det! ) Ju duktigare och skickligare du blir ju mer kan du påverka hästen i form av tajming. Den primära tygeln, den sekundära tygeln och även med din sits och dina ben. Craig är extremt skicklig och kunnig teoretiskt och ibland blir man helt förvirrad och helt slut i huvudet! När han börjar prata om att hästen är som en klocka, och man kan flytta sin händer för att påverka hästens position olika grader från hästens kropp, som då går at förklara med hjälp av en klocka.... Förvirrande och jag tänker inte ens försöka förklara det närmare här. Men jag älskar att han är så teoretiskt kunnig och delar med sig av det, för när man väl fattar, då förstår man verkligen.

Eller åtminstone tror man det för stunden. För när man tror att man förstår, då är det dags för lite mer information och så är man tillbaka på förvirrad igen!

I går pratade vi mycket om när och hur man ska påverka hästen. Halvhalt, indirekt och omvänd halvhalt när hästens ben är i luften och direkttygeltag när hästens ben är i marken. Det där låter sjukt förvirrande jag vet! Men ju mer man tänker på det och ju mer man försöker känna hur hästen rör sig och bara följer med så stämmer det! Om jag exempelvis vill rida en öppna så måste jag förstå hur hästens ben rör sig i en öppna och då följa med min sists och min hand. Om jag gör för mycket eller hamnar fel i timingen så förstör jag för hästen!

Det låter svårt och det är svårt, men endast för att man tänker för mycket. Stanna upp och känn! Känn vad som händer när hästen går i en öppna och bara följ, du kommer märka att dina händer, när du bara följer, kommer flytta sig med hästen. Det svåra blir att verkligen följa med hästen! Det kräver att du har en kontakt med hästens mun. Så det jag säger är inte att man ska ha långa tyglar. MEN och ett stort men på den, för det är verkligen fina händer man ska ha. Vilket hör ihop med sitsen. Här hos Craig, får man som sagt inte rida på hästarna förrän Craig är så pass säker på att man har en bra och korrekt sits, så man absolut inte stör hästen i munnen. Väldigt sunt tycker jag! Tänk alla ridskolor i Sverige skulle ta efter det! Vad många glada fina hästar det skulle finnas i Sverige då!

Nu börjar denna fantastiska resa närma sig sitt slut. I morgon åker jag hem, kommer inte vara hemma förrän på lördag, men det ska bli så kul att komma hem till mina egna hästar!

Det har varit extremt lärorikt att vara här, jag hade jättegärna stannat längre, men jag saknar mina egna hästar, så några veckor 2 gånger per år kanske skulle vara lagom att komma hit och lära sig! Fast jag tycker att Craig och Mary Anne ska flytta till Europa. Då hade det ju i alla fall varit möjligt att ta med sina egna hästar! :)

Jag har lärt mig massor, Mycket av de största insikterna för mig tror jag har varit att förändra mitt synsätt, som jag även har försökt förklara här i tidigare inlägg. Hästarna här är fantastiska lärare. Är övertygad om att mina hästar där hemma också är det! Alla hästar förstår snällhet och alla hästar kan bli fantastiska bara man lyssnar på dem! 

Den stora skillnaden för mig är att verkligen förstå hur hästen rör sig, hur du ska följa med och hur och när du kan inverka. Timingen alltså.  Timingen är svår att förklara i ord, man måste försöka hitta och känna den. Jag ska försöka förklara i något annat inlägg. När du blir avslappnad och balanserad i din sits, först då kan du verkligen börja känna vad hästen gör. Så utan en bra sits, är det svårt att gå vidare med denna ridning. Återigen därför sitsen är så viktig! Skapa en relation med hästen där små mjuka medel genomsyrar allt, där man skapar en harmonisk miljö är A och O, vill man ha en häst som är mjuk och följsam så startar det med dig! 

Jag har tänkt mycket på det här med hästens balans och bärighet. Jag har inte riktigt kommit på hur jag ska kunna förklara och uttrycka mig kring detta, men nu har jag bestämt mig för att göra ett försök. 

Jag har ju nästan alltid haft alla mina hästar från början, det vill säga från föl i princip. Det gör ju att jag tidigt lär känna varje individ. Jag börjar alltid jobba unghästarna från marken, där man genom att vara med hästen, börjar bygga upp en relation. En annan viktig del är longeringen och nu ska jag försöka förklara hur jag longerar och vad jag tittar efter.  Longeringen visar väldigt tydligt hästen styrkor, svagheter och även hur den är psyksikt. Nu longerar inte jag på en sån där jättevolt som man ser många göra. När jag longerar har jag ett syfte att få hästen lösgjord, både mentalt och fysiskt. Syftet är INTE att trötta ut hästen, för att den ska vara lugn innan jag rider. Tyvärr ser man ofta många longer sina hästar i det syftet, även att det bara ska springa runt runt på en jättevolt ofta med inspänningar. Resultatet blir ju då att varje gång hästen kommer in i ridhuset/ridbanan förväntas den att springa som en dåre. Jag vill ha en häst som kommer in i ridhuset och väntar, är uppmärksam och lyhörd för det vi ska göra idag. Jag vill ha en häst som med glädje kommer till ridhuset för att jobba. Dessutom är det ju bättre att få hästen att röra sig på ett sätt där den både behöver aktivera den mentala biten men även den fysiska. Jag har själv longerat på stora volter, och helt ärligt jag tyckte aldrig att det var roligt! Nu tycker jag det är jättekul att longera!  

Det jag tror (hoppas) att vi alla kan vara överens om är att hästen använder sitt huvud och hals för att balansera sin kropp. Hästen kommer höja huvudet för att underlätta för att få in bakbenen. Hästen kan jobba med ryggen fast den har ett högre huvud. Det som händer i hästens kropp och som man succesivt måste bygga upp, är musklerna och ligamenten i nacken. De är dessa muskler som hänger ihop med ryggmuskulaturen som hjälper hästen att bära upp ryggen. Höjt huvud = att musklerna och ligamenten i nacken bär upp ryggen.  Det betyder inte att vi kan forcera hästen och tvinga upp huvudet, utan det kommer succesivt när hästen blir starkare. Ju mer motstånd vi skapar, ju mer motstånd skapar hästen.

 

(Här kan ni se hur DaVinci kommer upp med huvudet för att få in bakbenen och återfå sin balans, han har endast en repgrimme kapson (craigs egen uppfinning), Som enkelt får plats under tränset så man kan longera innan ridning)

Vad händer då när vi spänner in hästens huvud? Det är något jag verkligen försöker förstå, argumentet man oftast får, är att om huvudet inte kommer ner arbetar hästen inte med ryggen genom bakbenen. Jag kan här och nu säga att av vad jag har sett stämmer inte det. Du kan inte med hjälp av att tvinga hästens huvud att vara i en viss position åstadkomma att hästen arbetar korrekt genom kroppen. Hur ska en unghäst som kanske bara rört sig helt lös kunna hitta sin balans på en forcerad yta, med inspänningar kunna hitta sin balans? När jag börjar longera mina unghästar använder jag aldrig mer än en kapson. (ett grimm liknande verktyg där linan fäster mitt på nosen.) Mina unghästar har efter några gånger inget problem med att arbeta med huvudet i position där nacken är högsta punkten, nosen är något framför lod, mage kommer upp, ryggen höjs och bakbenen är drivande. Alltså en position där hästen faktiskt rör sig korrekt och optimalt genom hela kroppen.  När du forcerar huvudet med hjälp av diverse hjälpmedel riskerar du att med allra största sannolikhet få en häst som 1. Inte bär sig i balans 2. Inte arbetar anatomiskt korrekt och 3. Blir framtung och drar sig fram med frambenen i stället för att skjuta ifrån med bakbenen. 4.Du arbetar med motstånd och kommer få en spänd häst. För att kompensera för den ihopdragna halsen, ska man driva på hästen framåt, för mig helt sjukt och alla hästar borde säga ifrån.

 

(Lillan longering hemma, innan jag åkte. Arbetar med en fin takt genom hela kroppen med huvudet i en lagom position. Aldrig nacke lägre än manke! (vet att kvaliten på bilderna är jättedålig men de får duga.))

Sen kan jag verkligen säga att det inte är lätt att longera! Det är super enkelt att stå på mitten och be hästen springa runt runt på en volt, men för mig är det inte longering och helt ärligt ser jag inte vad syftet är med det. Det är kanske ett sätt att få hästen att röra på sig, men det är inte träning. Jag säger det eftersom jag själv har longerat precis så, bara det att nu vet jag lite mer och kommer inte göra det igen! 

Det jag alltid tittar efter när jag arbetar en häst på lina är dels hur den skrittar;

*Arbetar den fram genom hela kroppen

*Hur hästen spårar, går bakebenen rakt i framhovarnas spår eller kommer något bakben ut åt nått håll?

*Tar den lika långa steg, hur är övertrampet (bakhovarnas tramp över framhovarnas spår) det ska helst vara minst en hov över.

*Har hästen ett flow som går genom hela kroppen, alltså takten

i trav försöker jag se hur bakbenen jobbar och hur dom driver, samma som i skritten egentligen. Bakbenen ska minst trampa i framhovarnas spår. Hästen ska bära upp sitt huvud och hals och röra sig med en bra jämn takt där huvudet sträckas ut framåt nedåt (utan att bli för lågt) bakbenens ska trycka från och i kombination med huvudets position bära upp hästens rygg. (hästen arbetar då framåt genom hela kroppen.)

Galopp gör jag inte mycket på lina. Mest att dom ska lära sig hjälperna för at fatta galopp, alltså en cirkel rörelse i rörelseriktningen framåt med din hand, tänk omvänd halvhalt. Detta gör jag från skritt för att på bästa sätt se till att hästen inte använder vikten utan verkligen trycker ifrån med bakbenen. Vilket är lättare att få när man börjar öka minska skritten med stora skillnader, så man nästan tänker piaff. Hästen ska vänta och börja få kontakt med sina diagonaler vilket behövs för galoppen.

VIKTIGT: Hästens position innan aktion – Även vid longering. Inget är svårt om hästen har rätt position och då inte för att den är låst i en position, utan för att du har bett den om att vara där men så fort den är där måste du ge efter.

Det man inte heller får glömma när man longerar är att det ska finnas ett syfte med det. Jag vill ju kunna föra över detta till ridningen så småningom och arbetar därför efter det. Samma signaler som jag vill ha när jag rider alltså kontakt på linan hela tiden, inget motstånd men en lätt kontakt (samma som jag vill ha i tyglarna när jag rider). Jag longerar heller aldrig på super stora volter utan använder mig gärna av en hörna, långsidorna och mindre volter. Återigen glöm inte att hästens position alltid förekommer det den ska utföra! Jag använder alltid ett spö, men hästen ska vara lugn och absolut inte rädd, så jag tränar mkt på att de ska kunna vara tillfreds med att det finns där som en förlängd arm jag kan klappa hästen med samtidigt som jag longerar. Pisken ska fungera både avslappnade och framåtdrivande, beroende på hur man använder den. Överlag så ger alltid övergångar mer för hästen både i styrka och lösgjordhet, än att bara trava eller galoppera runt runt. Det man även kommer se i övergångarna är att hästen vill ta upp huvudet, ta något kortare steg med bakbenen för att på så vis flytta över vikten till bakbenen i övergången. Lika så om vi ber den gå mer fram, då kommer bakbenen behöva skjuta på mer och huvudet kommer behöva komma upp. Allt detta blir ju väldigt svårt för hästen om den är inspänd!

(Bilder tagna från internet, vet inte alls vems hästar det är och det är verkligen inte meningen att hänga ut någon! men som man tydligt kan se här, så är hästarna låsta i halsmuskultaren vilket gör att de inte kan arbeta fritt genom ryggen. Det har även alldeles för mycket vikt på framdelen. Alla tre med någon form av inspänning. När hästen går där, kan de dessutom inte se ordentligt. Hästarna ser kanske inte så jättenöjda och glada ut heller?)

Japp det var ett långt inlägg, ändå skulle jag kunna lägga till hur mkt detaljer som helst, men här är i alla fall i korta drag hur jag tänker när jag longerar hästar. 

Ibland blir jag bara så ledsen! Tänk så många hästar runt om i världen som bara har det så hemskt! Det värsta är att det faktiskt är hästar som tävlar inom olika discipliner. Nästan alla hästar här kommer från olika bakgrunder. Det är hästar som har räddats av olika anledningar. En har varit western häst, eftersom han då var tvungen att lära sig att slappna av i musklerna för att bli ”lösgjord” bands hans huvud fast under flera timmar/nätter i sidorna och uppåt, så att musklerna skulle ”slappna av” och bli trött så, så han på så vis skulle bli lösgjord! Som om inte det skapar mer motstånd! En annan har ridits med så skarpa bett att han är jätterädd om sin mun, och extremt orolig. Vissa andra har råkat ut för diverse otrevligheter och lämnats som sista utväg till räddningspersoner, varpå de till slut hamnat hos Craig och Mary Anne. En annan av hästarna har blivit så felriden, att han blev så hård att han i princip var livsfarlig när han kom, sprang över folk sparkades och bets (en rädd och otrygg häst).

I dag är dessa hästar jättefina, de flesta har något fysiskt problem, men det är inget man i större bemärkelse märker av. Alla gör rörelser som piaff, passage, galopp ombyten och många mycket svårare saker en så. Alla hästarna är så känsliga och fina att rida att det är rena drömmen. Gör du rätt gör dom rätt. Visst kan man märka av deras förflutna, man kan se det på dem att det inte har haft det speciellt lätt. Nu mår det bra och möts inte av något annat än vänlighet!

Det är så fantastiskt att ”förstörda” hästar med problem, som så många gånger kunde varit döda vid det här laget, får en andra chans och blir fantastiska hästar. Fast visst hade det varit bättre om hästarna fått det bra från början!

Tänk så många hästar som inte skulle behöva dö om bara vi människor la ner lite mer tid på att försöka förstå hur det fungerar istället för att rida hårdare och förstöra hästarna lite mer. Hästar är känsliga, det finns inte en häst du måste sätta på ett skarpt bett på, eller för den delen inspänningstyglar. Hästen måste få en chans att hitta sin egen balans, hjälp den med det.  Ett skarpare bett för att hästen är ”stark”? Ställ dig frågan varför är hästen stark? Kan det bero på att den arbetar med för mycket vikt framåt. Antagligen. Kommer problemet då lösas genom att du betslar upp? Svar NEJ, du kommer få en häst som blir mer framtung och du kommer behöva betsla upp igen! Skulle du vilja ha massa skrot i munnen om du var häst, eller skulle du vilja att någon var fin, mjuk och följsam?! För mig är det enkelt!

Jag har valt att förändra min ridning för att nu vet jag att det går att rida mycket lättare och uppnå mycket större resultat! Jag vill att hästen ska bära sig själv, jag vill inte bära den, för mig är det viktigaste att jag och hästen är ett team där vi gör allt tillsammans. Då måste jag anpassa mig efter hästen och försöka börja förstå den på riktigt!

En sak som gör mig glad är debatten om rollkür, jag kan inte rent praktiskt se hur de ska kunna kolla alla, men jag tycker det är bra att länder börjar förbjuda det! Det visar att världen i alla fall är på rätt spår när det gäller hästar och ridning. Sen tycker jag att alla som ska lära sig rida, köpa häst eller har häst, borde lära sig om hästens anatomi. Då skulle inte rollkür förekomma, då kanske fler skulle förstå att en häst som ”går på tygeln” eller ”i form” kanske inte arbetar optimalt. Kanske är det också därför det är så otroligt vanligt med skador som exempelvis inflammationer i leder och muskler eller andra diffusa hältor? Kanske kan det vara så att det finns ett samband?! 

(bilder från några av hästarna här; Carra, Nevar, DaVinci, Blue)

För att arbeta bra tillsammans med hästen, måste du först harmonisera med hästens rörelse, hästens hjärtslag och hästens sätt att vara. Du måste slappna av och följa med hästen i harmoni. Det ska bli något ni båda letar efter och strävar efter att uppnå (Det som jag även kollar för att vara conectad eller linked med hästen). Du ska följa med som en våg på hästens energi, en energi som ni ska dela. För att skapa rörelse måste du insinuera förändringarna som du vill att hästen ska få dig att känna. Om du exempelvis vill galoppera, måste du tillåta din kropp att komma ihåg hur hästen får dig att känna när du galopperar, känslan som uppstår i din kropp. Du måste tillåta din kropp att följa med och minnas hur det känns. Du blir bara lite excentrisk i rörelsen i skritten och tänker galopp, små små tankar som förbereder din kropp på känslan du har när du galopperar. Eftersom hästen vill känna harmoni kommer hästen svara med att galoppera, vilket för er tillbaka till en perfekt harmoni igen.

Om du tillexempel sjunger med en annan sångare, som sjunger lite fel, eller om någon spelar lite fel på ett instrument när du sjunger så kan du antingen; stoppa allt och säga att det var fel, förstöra det ni höll på med, kanske till och med tappa flowet ni hade. Eller så kan du justera lite själv så att ni hittar varandra igen, vilket skapar förtroende, och som de flesta gör när man sjunger tillsammans man backar upp varandra. Som en sångare så anpassar sig hästen och belöningen blir den underbara känslan av sann harmoni.

Låter inte så svårt eller hur? :) Det är inte så svårt, man måste bara tillåta sig själv att känna och vara. Som jag skrivit innan det är inte svårt det är bara heller inte lätt. Anledningen till att det inte är lätt är för att vi tänker mer än vad vi känner. Hästar känner mer än vad de tänker. Vill vi inte möta våra älskade vänner där de är och kommunicerar?

 

För att knyta an och förtydliga vad jag menar med det jag skrev i inlägget - "Förändra din inställning till hästen och ridningen", Så hittade jag det här just nu på Craigs sida. Det här är vad jag menar med det inlägget! Och det är precis det här jag äntligen börhjar förstå! Jag börjar se saker med nya ögon, på ett helt nytt sätt!

"In dressage, initially you become aware of so many details and things... then you see different things... finally you see things different. This is an awakening process and on of maturing of awareness. 
So: 
1. you see things 
2. you see different things 
3. you see things differently. This is a process of awakening. 

It is opening to the space in things. Objectivity and subjectivity merge. They are part of the whole experience.... it is the ground. To understand the part one need to see the whole and to understand the whole is to know about its parts.

Mastery in dressage is a possibility for everyone who takes the time to look and see... while it has no end, its experience is always in the perfection of the beginning" - Craig

Måste även tillägga att det inte bara är i dressyr man kan bli en mästare, det kan man bli inom vilken gren man önskar bara man lär sig förstå hästen och ser ridning med andra ögon.

Det handlar inte om vad du frågar om, utan hur du frågar!

Jag har kommit fram till en stor insikt! Det handlar inte om vad du gör eller frågar om, utan hur du gör det. Det är väldigt svårt att förklara, för det är egentligen samma sak, bara det att det ändå inte är det. Det är inställningen det handlar om. Hur ofta får man exempelvis inte höra när man rider en lektion, att DU ska få hästen att göra något ”go on make the horse do…”.  Tänk istället om hästen vill göra det av sig själv, för att du med små medel hjälper den att hamna i rätt position för det du vill att den ska utföra. Och om det inte skulle bli det, kan det vara så att dina förberedelser kanske inte var korrekta?

Det är svårt att förklara det här, men den stora skillnaden jag har märkt, är att hästen vill göra rätt om du ber den på ett korrekt sätt, och om du då bara förbereder den på ett bra sätt kommer den göra det du ber om. Du kommer alltså inte behöva korrigera den i varje steg.

En liten tanke bara som jag tror man måste uppleva, för att verkligen förstå men fundera lite på det och jag tror det kan hjälpa väldigt mycket!