Ska hästarna behöva må dåligt för att vi ska ha roligt?!
Många har säkert sett denna artikel från ett seminarium under Helsingfors horse show.
http://hbl.fi/…/2015-10…/775073/manga-sporthastar-mar-daligt Jag blev i alla fall överlycklig. ÄNTLIGEN!!!
När jag kom i kontakt med Craig för ca 2,5 år sedan förstod jag hur känsliga hästar är. Jag har alltid letat efter något annat men det var inte förrän jag träffade Craig som jag hittade rätt.
Ska man bara kunna tävla på hästens bekostnad? Vill verkligen hästen tävla? Som framgår i artikeln så är hästen sin värsta fiende. Den ställer upp trots att man utsätter den för ohyggligt mkt smärta... ska det behöva vara så?
Jag svarar självklart nej på den! Min erfarenhet nu när jag har börjat tävla igen är att det går att göra det på hästens villkor och jag tror till och med att hästen tycker att det är roligt! men det förutsätter att du som ryttare känner din häst och har förberett den väl. Du som ryttare har ansvar över att just din häst mår bra och är glad.
Det jag är emot i tävlingssammanhang är pressen och alla medel som tas till bara för att vinna. Någonstans både vill, tror och hoppas jag att du ska kunna vinna en tävling utan pressa hästen för mkt.
När jag nu har varit ute på 3 tävlingar med unghästarna, och jag kan ärligt säga att jag tror att Lillan tycker att det är roligt! Hon är glad, positiv och verkar riktigt nöjd när hon kommer ut från banan. Karisina har också varit duktig men hon är mer osäker, jag måste alltså förbereda henne bättre och ge henne mer tid. Men jag skulle aldrig bestraffa henne för att hon är osäker. Om jag vill tävla har jag ett ansvar över att förbereda hästarna så att dom också vill tävla.
Sista tävlingen jag var på för i år gick inte så bra med Karisina. Jag hade alldeles för lite tid mellan henne och Lillan. Hon blev rädd för några fasaner på framridningen vilket gjorde att jag knappt kunde rida fram. Jag hann inte ge henne tiden att bara lugnt få henne trygg och börja lita på mig, vilket resulterade i en spänd och osäker häst inne på banan. Jag gjorde mitt bästa för att få henne trygg men det var svårt. I det här fallet och anledningen till att jag delar med mig av det, var att det var mitt ansvar att det inte gick bra och så här i efterhand var alla förutsättningar dåliga. Det var mitt fel och jag måste tänka på att ge henne tid så hon tycker att det är roligt. För hon tyckte INTE att det var roligt.
Det jag kommer göra till i vår är att åka ut med henne själv några gånger så jag kan lägga allt fokus på henne och ge henne den tiden just hon behöver för att känna sig trygg. En trygg häst är en glad häst! :)
Men att debatten tas upp är fantastiskt! För så mkt skit man får se när man är ute på tävling gör en ledsen! Jag tror inte att man vill vara elak mot sin häst men jag tror att personerna som utsätter sina hästar för obehag inte är medvetna om det, Jag har också ridet på det "moderna" viset, det är mkt hårdare än det klassiska. Jag har för den sakens skull aldrig slagit min häst för att den stannat... men när okunskapen tar vid löser man det med våld. Allt går att lösa utan våld men det kräver en förståelse för hästen. Att förstå hästen och se vad hästen försöker säga är det som i dag saknas hos de flesta i dag... tyvärr! det heller inget som man får lära sig på de flesta ridskolor, inte heller på tävlingstall eller andra ridanläggningar...
Tråkigt och det är där vi måste börja förändra!
Bett eller 10 bett? eller kanske inget bett alls!!!!!
Första tävlingen på mycket länge!
I söndags vaknade jag av mig själv 04.11..... inte för att jag var nervös men så sjukt lycklig och taggad att ÄNTLIGEN åka i väg och tävla!!
Tur va det att jag vaknade ca 30 min innan jag egentligen skulle gå upp, för det var svart ute, KOL SVART!!! Mina hästar går ju fortfarande ute på nätterna, så tur var det att jag vaknade tidigare för det va inte det lättaste att hitta hästarna i mörkret!
Väl på tävlingen startade jag först med Lillan. Hon skötte sig exemplariskt och var verkligen hur cool som helst! Hon är en så otroligt glad och positiv häst som tycker allt är roligt. Vi har en väldigt speciell relation och det märktes verkligen! Det va inget snack om saken att hon var med mig till 1000 % och struntade helt i vad Karisina var någonstans. Helt perfekt runda och felfri! Min duktiga lilla prinsessa.
Karisina startade jag sist med och hon var lugn att leda men när jag skulle hoppa upp och börja rida, blev hon osäker. Hon gnäggade hela tiden och det var mycket nerv som kom upp till ytan. Det va lite hopp på stället och lite små stegringar men aldrig att hon var dum eller istadig bara osäker och letade efter Lillan. Det kändes som att rida runt på en hingst. Otroligt mycket power i henne, vilket på ett sätt var väldigt roligt. För den sidan kan behövas när det blir lite större och svårare uppgifter.
I många fall hade man nog kunnat uppleva henne som istadig och okoncentrerad. Men man får inte glömma att det är en unghäst som är i en ny miljö och blir osäker. Hennes naturliga instinkt hade varit att fly och hon söker kontakt i sin flock (Lillan). Som ryttare måste du då vara ledaren, försöka lugna hästen och skapa en trygg miljö. Det är ingen lätt uppgift, men det absolut värsta du kan göra är att bestraffa hästen för dess naturliga beteende. Så det man som ryttare kan göra är att försöka få hästen lugn oh koncentrerad. Hon va osäker men hon lyssnade trots det på mig, och när jag väl var inne på banan och styrde på första hindret var det 100 % fokus på uppgiften och en klockren runda utan minsta fel!
Så summa summarum är jag otroligt nöjd med mina två super fina hästar! perfekta språng på alla hinder och glada och positiva hästar! Nästa tävling blir om två veckor sen ska jag försöka hitta en till i höst sen blir det träning hela vintern och förhoppningsvis är dom redo för lite större uppgifter till våren.
Målet för i höst är bra att komma ut på lätta tävlingar, det ska vara en positiv upplevelse för hästarna där dom bara kan leka runt banan och få självförtroende!
Två små stjärnor har jag i alla fall just nu och jag är så glad och nöjd över dem!! Allt hårt arbete och den tid jag gett dom börjar verkligen ge resultat. Att starta hästen lugnt och metodiskt och ge hästen tid kanske kan kännas omotiverade i början när dom ligger efter sin årskull, men efter en sån här första tävling, vet jag att det är helt rätt!! Dom kommer komma i kapp sin årskull och dom kommer göra det med ett enormt självförtroende!
I´m Back! :)
Inverka utan att påverka/störa!
Det svåra med ridning är att kunna inverka utan att ”påverka”/ störa hästen. Hästen måste kunna arbeta optimalt efter sin förmåga utan att vi stör dem, men trots det måste vi kunna få dem att förbättra sig. Ryttaren måste anpassa sig efter varje häst så att varje häst kan arbeta den position där den har bäst balans och förmåga. Min åsikt är att sitsen och ryttarens balans och följsamhet är det viktigaste och ur den kommer hjälperna. Tajmingen på hjälperna är sällan något man hör någon prata om. Men tänk er in i detta scenario. Du försöker lyfta din högra hand, men samtidigt drar någon den nedåt.... Då blir det svårt för dig att kunna utföra rörelsen på ett bra och framför allt skönt sätt. Så blir det för hästen om varje gång den ska lyfte exempelvis ett framben så är ryttarens hand där och drar den i munnen. Tajmingen på handen är något som är svårt att lära ut. Det man oftast får höra är att handen ska vara låg och stilla. jag håller med till viss del, men när man granskar proffsen så visst de har en låg hand men den är inte stilla, utan följer faktiskt hästens rörelse, det kanske inte syns men det gör den. Så stilla hand är rätt till viss del, handen ska inte vara överallt. Handen ska följa hästens rörelse! Det man märker då är att höger och vänster hand inte kan utföra en rörelse samtidigt. (utom om du faktiskt vill att hästen ska stanna eller inte kunna röra sig).
En liten tanke bara som jag tycker fler borde uppmärksamma. Anledningen till att det inte får så mycket uppmärksamhet är tror jag, för att det är svårt att lära ut. I teorin är det ganska enkelt att förstå, men att verkligen få in känslan och att få handen att följa sitsen och hästen är inte fullt lika enkelt. Det är dock extremt värt att fundera över och det är ett effektivt sätt att få en pigg känslig häst att bli lugn och på samma sätt att få en lite segare häst att bli mer uppmärksam.
Angående sitsen, hittade jag denna bild som jag tycker va super! Den förklarar det jag försöker förmedla med bra bilder. hela artikeln hittar ni här http://www.happy-horse-training.com/riders-position.html
Happy Happy Happy :D
fina unghästar
spännande vår!
På rätt väg!
Lyssna - viska/skrika
ber du inte rätt kan du inte få rätt resultat
– I all träning är jag väldigt fokuserad på ryttarens sits och balans. Utan rätt position går det inte att lära sig inverka rätt, då kan man inte få hästen att gå bra, säger Lena.
Hon pratar om sits, inverkan och resultat. I just den ordningen.
– Det är lätt att luras att fokusera på vad hästen gör, det är ju det man ser som publik. Men ber man inte hästen på rätt sätt blir det inte rätt, och du kan inte be rätt om du inte har rätt sits. Alltså kan du inte få rätt resultat."
Full rulle!
Dom andra är fina och nästa helg blir det hoppträning för Arnold på Contessa igen! Den hästen har gjort enorma framsteg på den korta tiden jag har ridit henne! Super kul, så det ska bli roligt att se vad Arnold säger.
no words needed
ljuset i mörkret!
sitsen igen! :)
Läst många artiklar på sista tiden om hur viktigt markarbetet är osv.
Det många glömmer att ta upp är sitsen..... Hur ska handen och ridningen kunna vara mjuk och följsam om inte sitsen är det? Våra händer och ben sitter liksom ihop med resten av vår kropp och det är med den vi sitter på hästarna när vi rider.
Antingen tar man förgivet att alla "proffs" har bra sits eller så vet jag inte varför man inte pratar om det.
Sitsen är så mycket mer än hur det ser ut. Sitsen är länken till hästen. Du måste alltså vara följsam, mjuk och med hästen för att den ska kunna arbeta optimalt. Du vill inte störa hästen, vilket du gör om du klämmer, eller hamnar lite fel. Det behöver inte vara mycket, på vissa hästar kan det räcka med att du faller några cm framåt för att du ska få en häst som ger sig iväg extremt mycket framåt (framtung).
Sitsen är alltså för mig A och O, sitsen gör det möjligt att kunna vara följsam i handen och följa, påverka och inverka på ett korrekt sätt utan att störa hästen!
Alla borde lägga in minst ett pass sitsträning i veckan gärna oftare. Jag gör så nu att jag rider minst ett pass med nästan bara fokus på sits i veckan, sen brukar jag starta ridpassen på de lite äldre hästarna då jag bara fokuserar på sitsen medan de får värma upp lite.
De hjälper jättemycket, du får en starkare sits, blir mer följsam och kan i princip rida vilket häst som helst! Du blir helt enkelt säkrare i sadeln.
Jag tror att många gånger när man ser "galna" hästar eller för den delen "slöa" hästar så har det mycket att göra med att ryttaren inte förstår hästen och faktiskt stör hästen med sin sits.
Viktigt att poängtera är också att sitsträning inte bör ske mekaniskt utan snarare syfta till att hitta den "rätta" känslan och sitsen där du sitter optimalt! Det är inte alltid efter en specifik mall, även om det finns en stereotyp bild över hur det bör se ut. Men vägen dit är olika för olika personer och det gäller att ta hjälp av någon som förstår hästen och kan se när ryttare än i harmoni med hästen.
Mycket tänkvärt och jag skulle önska att fler förstår vikten av en bra och följsam sits!
kurs, plugg och hästar
Nytt projekt!
"handen ska inte kontrollera utan känna hästens tankar"
Sluta dra ihop hästen! rollkür!
Här kommer mina tankar och funderingar kring ett blogginlägg från epona.tv, vill ni läsa hela kan ni följa länken längst ner på sidan.
Det värsta är att det är så otroligt sant! Gå in och kolla hästannonser eller hestnet, det är inte många bilder där hästar rids, som hästen faktiskt har nacken som högsta punkt. Hästarna går med nosen bakom lodplan och är på så vis ”ihop krullade”
Det är inte fint! Däremot vet jag att vi växer upp med att vårt största mål är att hästen ska "gå på tygeln" alltså gå ”i form”. Saken är bara den att formen kommer när hästen är stark och redo och bär sig själv! Den kommer inte av att vi drar i tyglarna, eller sätter på diverse hjälptyglar! Handen ska bara vara följsam, kontakt som får lära sig är för mycket, det är så otroligt mkt mindre, tyglarnas vikt kan du ha som riktlinje! En korrekt form är dessutom när nacken är som högsta punkt och nosen i lodplan. Kolla själv FEIs riktlinjer! Däremot är det extremt sällan du ser en häst som faktiskt jobbar i en korrekt form. Den korrekta formen kommer av att hästen är lösgjord och faktiskt bär upp sig själv, alltså via bakbenen och muskulatur och ligament i nacken. När hästen går för djup bryter man av kedjan av muskler. Exempelvis så kan inte nackens ligament och muskulatur bära upp huvudet. Varför tror ni att det är så otroligt vanligt att hästar blir skadade, halta eller annat? Dessutom hänger kroppen och den mentala biten ihop. En häst som inte mår bra i kroppen kommer bli stressad, eller må psykiskt dåligt vilket i sin tur kan leda till mer problem. En mycket ohållbar cirkel som aldrig kommer leda till något gott. Sen att människor generellt är extremt dåliga på att läsa sina hästars hälsa är ingen nyhet. Hästar som bockar gör det av en anledning, hästar som vägrar gå gör det av en anledning, hästar som reser sig eller bits gör även det av en anledning. Däremot förstår ryttaren sällan varför och det vanligare att man säger att hästen är dum och bångstyrig än att man faktiskt försöker förstå orsaken! Hemskt om ni frågar mig!
Jag håller med artikeln och en förändring är på sin plats! jag jobbar för att förändra och hoppas få med mig fler! I långa loppet kommer alla vinna på det, framförallt hästarna! Återigen snabba lösningar leder till problem i framtiden. En häst som går i fel form kommer få problem i resten av kroppen!
"So you're selling your horse. You want to show him off in the best possible light in the sales ad. You get someone to take a bunch of photographs of your riding and then you select the one or two unfortunate moments in time where he happens to duck behind the vertical for your advertisement.
Why would you do that? I'll tell you. You either use a photo of your horse going behind the vertical in a sales ad because you don't have any photos where he's not behind the vertical. Or you do it because you think he looks prettiest that way or because you think others will think he is prettier that way. Or all of the above. You certainly don't deliberately use a photo of what you perceive to be incorrect training to advertise your riding horse for sale. This study confirms what König von Borstel and McGreevy say in their editorial: ”the trend for hyperflexion is trickling down to the grass roots” which highlights the importance of doing something about it."
Det finns inga kortsiktiga lösningar som inte leder till problem!
Nu har Craig varit hos oss! Alltid lika roligt och lärorikt! :)
Speciellt roligt var det att han sa att Doris är en helt annan häst i dag än vad hon var för ett år sen! Otroligt mycket mer muskler på rätt ställen och mentalt, och ridmässigt helt annorlunda! Tänk att för ett år sedan visste han inte ens om hon skulle hålla för någonting! min fina lilla prinsessa! fick massa tips och började jobba med små hinder och bommar mest fokus på mig och min sits.
För mig har aldrig höjden varit det viktiga, inga hinder är höga eller svåra om man är väl förberedd! Sen måste både häst och ryttare bara vara modiga nog att hoppa större hinder och det är jag helt övertygad om att både Doris och jag är! ;)
Fick även beröm för både Karisina och Lillan han tycker båda är två trevliga, positiva och korrekta hästar och att träningen gått framåt! Dom är ju inte lika "förstörda" som Doris, så där kommer ju allt gå lite lättare. Otroligt kul att börja två hästar rätt!
Det där med förstörd tycker jag är svårt att förklara, Doris var verkligen inte en häst man upplevde som stressad eller pressad, eller för den delen ”förstörd”. Man skulle beskriva henne som en ärlig, pigg och hoppglad häst. Doris har ALDRIG stannat på hinder och jag fick alltid massa beröm över henne på tävlingar och träningar. Vi blev placerade i nästan varje start på de sista tävlingarna vi gjorde tillsammans upp till 130 nivå. Ändå kända jag verkligen när jag träffa Craig att han hade rätt!
Jag skulle aldrig kunna pressa en häst nu när jag vet allt jag vet idag, Allt går fortare och resultaten blir bättre om hästen är mentalt och fysiskt redo. Blir så ledsen när personer pressar sina fina hästar (de flesta är absolut inte medvetna om att de gör det) Kortsiktigt vinner du kanske men på långsikt är det ohållbart!
Personligen vill jag hålla på med hästar länge, därför vill JAG lära mig så mycket som det bara går och när jag och hästarna är redo då kommer vi ut på tävlingsbanorna igen. Och det kommer inte ske om vi verkligen inte är både mentalt och fysiskt redo! Sen är jag medveten om att det jag gjort på ett år, kommer ingen inom den "moderna" ridningen lyckas med om det inte ändrar sin ridning och börjar lyssna och förstå hästen. Hoppa runt banor är inget svårt, det är bara skänklar på och styra, fungerar alldeles utomordentligt upp till MSV nivå. Högre fungerar det om du har en tillräckligt bra häst! Tro mig, jag vet. Men att mentalt styra hästen och endast med så otroligt små hjälper, snarare genom att ge och öppna upp med benen än det motsatta, genom dessa små fina hjälper få hästen att göra alla de absolut svåraste rörelserna. Det är en utmaning. En utmaning som dessutom inte är svårare, du måste bara slå hål på allt du tidigare lärt dig och framför allt ändra din syn på ridning och träning. Vill du vara felfri jämt och göra det på riktigt med fler hästar och verkligen tillsammans med din häst, då är det nog på tiden att lära sig rida.
Jag har alltid fått beröm för min ridning och för Doris, men så här i efter hand blir jag nästan arg! Den skillnaden jag och Doris har gjort på ett år är enorm! Jag ska vilja påstå att varken jag och Doris är densamma som vi var för ett år sedan! Vi båda har utvecklats till det bättre och vår relation har förbättrats!
Fördelarna är att när grunderna sitter, behöver den bara förbättras, sen är man på topp! låter kanske pretentiöst men så är det och din häst kommer tacka dig! Det finns inga kortsiktiga lösningar som i långa loppet inte leder till problem! Tänk på det!
