I söndags vaknade jag av mig själv 04.11..... inte för att jag var nervös men så sjukt lycklig och taggad att ÄNTLIGEN åka i väg och tävla!!

Tur va det att jag vaknade ca 30 min innan jag egentligen skulle gå upp, för det var svart ute, KOL SVART!!! Mina hästar går ju fortfarande ute på nätterna, så tur var det att jag vaknade tidigare för det va inte det lättaste att hitta hästarna i mörkret!

Väl på tävlingen startade jag först med Lillan. Hon skötte sig exemplariskt och var verkligen hur cool som helst! Hon är en så otroligt glad och positiv häst som tycker allt är roligt. Vi har en väldigt speciell relation och det märktes verkligen! Det va inget snack om saken att hon var med mig till 1000 % och struntade helt i vad Karisina var någonstans. Helt perfekt runda och felfri! Min duktiga lilla prinsessa.

Karisina startade jag sist med och hon var lugn att leda men när jag skulle hoppa upp och börja rida, blev hon osäker. Hon gnäggade hela tiden och det var mycket nerv som kom upp till ytan. Det va lite hopp på stället och lite små stegringar men aldrig att hon var dum eller istadig bara osäker och letade efter Lillan. Det kändes som att rida runt på en hingst. Otroligt mycket power i henne, vilket på ett sätt var väldigt roligt. För den sidan kan behövas när det blir lite större och svårare uppgifter.

I många fall hade man nog kunnat uppleva henne som istadig och okoncentrerad. Men man får inte glömma att det är en unghäst som är i en ny miljö och blir osäker. Hennes naturliga instinkt hade varit att fly och hon söker kontakt i sin flock (Lillan). Som ryttare måste du då vara ledaren, försöka lugna hästen och skapa en trygg miljö. Det är ingen lätt uppgift, men det absolut värsta du kan göra är att bestraffa hästen för dess naturliga beteende. Så det man som ryttare kan göra är att försöka få hästen lugn oh koncentrerad. Hon va osäker men hon lyssnade trots det på mig, och när jag väl var inne på banan och styrde på första hindret var det 100 % fokus på uppgiften och en klockren runda utan minsta fel! 

Så summa summarum är jag otroligt nöjd med mina två super fina hästar! perfekta språng på alla hinder och glada och positiva hästar! Nästa tävling blir om två veckor sen ska jag försöka hitta en till i höst sen blir det träning hela vintern och förhoppningsvis är dom redo för lite större uppgifter till våren. 

Målet för i höst är bra att komma ut på lätta tävlingar, det ska vara en positiv upplevelse för hästarna där dom bara kan leka runt banan och få självförtroende!

Två små stjärnor har jag i alla fall just nu och jag är så glad och nöjd över dem!! Allt hårt arbete och den tid jag gett dom börjar verkligen ge resultat. Att starta hästen lugnt och metodiskt och ge hästen tid kanske kan kännas omotiverade i början när dom ligger efter sin årskull, men efter en sån här första tävling, vet jag att det är helt rätt!! Dom kommer komma i kapp sin årskull och dom kommer göra det med ett enormt självförtroende!