Där kunskap inte finns tar våldet vid!
"Brutality begins where skill ends"
"Beginners are not bad riders, they merely lack experience. The only truly bad riders are usually 'experienced' in the poorest sense of that word; those who blatantly and ignorantly bully their horses."
"If the horse is trained by force, force will be required to ride it."
"Be gentle while grooming, the horse is not a carpet! Remember, true horsemanship starts on the ground"
Eftergift och harmoni
Jag har suttit och funderat lite nu när jag rider och har kommit fram till att eftergiften är A och O!! Eftergiften är det absolut viktigaste när du tränar hästen. Det är genom eftergiften hästen förstår när den gör rätt och lär sig. Det är även genom den som hästen kan slappna av och på så vis tillåter dig att arbeta med en häst som är 100 % avslappnad och vill lära sig nya saker. Vilket är grunden för att kunna utveckla hästen och även dig själv.
Vad är då eftergiften?
För mig handlar det om att du på riktigt kan slappna av och bara låta hästen vara. (sits, hand och skänkel) att du är så pass i balans att du inte stör hästen, att hästen kan röra sig på samma sätt som den gör utan dig på ryggen.
Om du inte är helt och då menar jag verkligen helt avslappnad och avspänd i din sits kommer du inverka även om du inte tror att du gör det!
Mer konkret så handlar det om att ge en hjälp i taget till hästen och därefter ge efter. Du sitter inte och trycker med benen, spänner dig i kroppen och drar i tyglarna. Du måste låta hästen vara ifred. Låta hästen uppfatta frågan och svara på den.
Kom ihåg att du ställer en fråga till hästen och svaret på den frågan beror på hur hästen uppfattar frågan. För att få en så fin relation och KOMMUNIKATION med din häst som möjligt krävs det att man bygger upp ett språk där frågorna tolkas av hästen som den ställs av ryttaren. Det är först då du kan börja göra svårare saker med din häst, det är först då man kan börja prata om samspel.
Detta kräver kunskap hos ryttaren. Alla hästar förstår ett språk som bygger på vänlighet! Det krävs dock en del teoretisk kunskap av ryttaren att lära sig prata som hästar. Hästar är hästar, dom är födda som dom är, vi är människor och vi MÅSTE lära oss förstå hur dom pratar och kommunicerar, INTE tvärtom!
Åter till eftergiften. Hästen kommer röra sig dit det finns plats. Om hästen står med huvudet mot en vägg och du står på vänster sida kommer hästen röra sig till höger där det är fritt fram, där det finns space (utrymme). På samma sätt som om du står med en vägg framför dig eller någon som står nära in på dig på din vänstra sida kommer du röra dig åt höger. (sen beror det givetvis på om det är en främmande person som står på din vänstra sida eller om det är någon du är kär i, eller om det är någon du är rädd för, för om du är rädd kommer du garanterat flytta dig till höger) ;) Sist jag kolla så är vi människor och hästar olika och hästar kommer alltid vara ett bytesdjur och vi ett rovdjur, hästen kommer alltså inte vilja gå över oss om det inte är deras sist utväg (vilket bara sker om den känner sig hotad eller trängd, den sista utvägen för hästen om den inte kan fly är att slåss.) Så det mest logiska för hästar kommer alltid vara att röra sig dit det finns plats alltså dit det finns space.
Hästen rör sig alltså dit det finns plats. Hur kommer det sig då när man sitter och tittar på VM i dressyr, att i princip alla hästar går dit det är stängt? Hästen rör sig mot en hållande tygel eller en tryckande skänkel! Tänker er en traditionell öppna. Hästen går undan innerskänkel mot ytterhand. Detta medför ju att hästens rörelse blockeras av den yttre tygeln, och böjer sig runt skänkeln. Hästar kan egentligen bara börja sig i nacken och lumbar området, här tvingas hästen att böja sig vid revbenen. Vilket egentligen bara leder till att den använder kroppen fel, vilket i sin tur leder till att hästen går sönder… Anledningen till att hästen väljer att gå mot något och inte väljer att gå dit det finns space är för att det inte finns space, hästen väljer att gå undan en sparkande skänkel mot en fast hand. Men helt ärligt vad ska hästen välja? Antingen blir den sparkad i sidan eller så flyr den ifrån det och blir uppfångad av lite drag i munnen….? För mig (nu när jag vet bättre) blir det inte riktigt att hästen gör exempelvis öppnan för att den vill, utan faktiskt snarare för att den blir tvingad… (säger inte att det gäller alla i vm, men när jag tittar med de ögonen jag har idag kan jag ju inte direkt säga att jag njuter av ridningen)
(Förövrigt såg jag lite på VM dressyren både i går och idag och det va inte bara en häst som såg ut att ha en blå tunga, samt lyfte lite väl konstlat på bakbenen i piafferna….)
När jag rider mina hästar idag vill jag att det ska röra sig dit det finns plats jag rider med en hjälp i taget och kan få dem att ställa exempelvis till höger genom att ge på vänstertygeln. Hästen ska följa handen och tygeln, hästen kan inte följa och bör inte vilja följa om du drar. När hästen avslappnat följer tygeln kan jag få den att stretcha ut hela sin kropp och alla muskler, det ger mig även förmånen att på riktigt känna vart ett visst problem kan sitta. Skulle jag slita och dra och försöka rida hästen lösgjord genom att skänkla och dra skulle problemen bara förvärras. Stundvis kanske jag skulle uppleva att problemet gav efter, men då skulle antagligen hästen börjat kompensera med något annat och tillslut får jag förslitningsproblem eller muskelspänningar. Eftergiften ger dig möjligheten att på ett harmoniskt sätt få hästen lösgjord och dessutom är det en lösgjordhet som i långa loppet gör hästen mer avslappnad, elastisk och rörlig. Allt detta gör jag främst i skritt. Det är förvånansvärt vad mycket mer du kan lösa och åstadkomma i skritt, hästarna blir avslappnade och musklar sig och får även kondition, lite som yoga om vi ska översätta det till människospråk.
Anledningen till att jag skriver slita och dra är inte för att jag menar att det syns att man sliter, drar och trycker, men när du förstår hur mycket längre du kan komma på eftergift istället för tvärt om skulle du bli förvånad. Du kan alltid vara mjukare än vad du är! Tro mig jag blir mjukare och mjukare för varje dag som går, men jag är fortfarande inte så mjuk och följsam som jag kan bli! Ju mer avslappnad, mjuk och följsam jag blir, ju mer ger hästarna mig! Vem är det som behöver träna jag eller hästen? Kan alla dagar i veckan lova dig att hästarna redan kan! Det är piloten där uppe som måste lära sig att låta hästen visa att den också kan! Lyssna på vad din häst har att lära dig helt enkelt! =)
passage eller passage!?
Tillbaka tillverkligheten! Hösten är nära!
Tillbaka från semestern tillbaka till höst och alla rutiner..
Det börjar verkligen kännas i luften att det börjar bli höst! Höst innebär tillbaka till rutinerna, vilket även ska gälla för denna blogg! ;)
Nu har jag visserligen varit hemma i en vecka, men måste bara säga att USA och Colorado var grymt!!
Åkte dit hela familjen i början av augusti för att vara med på en familjeväns bröllop. Då passade vi på att se så mycket av Colorado som möjligt. Vi hikade, åkte mountainbike i bergen, red i bergen och besteg även ett berg på över 40000 m. vilket var det absolut värsta jag gjort i hela mitt liv!!!!! aldrig varit så rädd förut. Till toppen kom jag i alla fall! Sen om jag kommer göra om det, så tror jag faktiskt inte det, I sånt fall ska jag träna massa innan så jag är lite bättre förberedd och vet vad jag ger mig in på!
Nu är jag tillbaka i vardagen och det är skrämmande vad fort det går att komma tillbaka till rutinerna. Alla hästarna har fått vara lediga medan vi varit borta och Sofie har tagit hand om dom på bästa sätt! Det är inte lätt för oss att åka bort hela familjen, eftersom det är ett himla jobb att ta hand om alla hästar och hundar.
Doris fick ju en separation i hoven innan vi åkte, vilket kan vara en naturlig process mot friskare hovar, dock tänkte jag att vi tar bort det och sen får hon vara ledig så är det fint när jag kommer hem igen… riktigt så blev det inte, hon är lite öm i en fot och jag har därför valt att inte börja jobba henne... Hon är inte öm på rakt spår eller i hagen men jag kan se en tendens till ömhet när hon måste belasta mer på lite hårdare underlag. Allt hade säkert gått att lösa om jag haft boots till henne. Försöker hitta ett par som är lätta att sätta på/ta av samt inte för tunga och klumpiga. Doris har inga pytte små fötter direkt så det är inte det lättaste att hitta, men jag letar vidare och hoppas att jag kan hitta några snart så jag kan börja träna ordentligt igen!
Jag hann knappt komma hem innan Craig kom hem till oss för att hålla lektioner, eftersom Doris inte är helt bra och unghästarna fortfarande går på bete så valde jag att rida Goderik. Mycket eftersom han är på nästan samma nivå som Doris, så allt jag jobbar honom med kommer jag kunna ha användning för på Doris sen när hon är igång igen. Goderik va super fin och som alltid jätterolig att rida! Craig verkade även han gilla honom skarpt! ;)
Vi tränade mycket på att bara rida med en tygel, att få till slutorna genom att ge på den indirekta tygeln. Alltså att exempelvis rida en sluta åt höger genom att ge med vänstertygeln och inte dra eller ens röra högertygeln! Lite problem dag 1 men dag två verkade det ha fastnat både för häst och ryttare! Sen arbetade vi mycket med galoppen! Godeirk utvecklades enormt på bara två dagar och nu så här en vecka senare! Känner jag att bytena i serier inte är långt borta!! :D
Det är så roligt att ha så mycket fina hästar att träna och utvecklas tillsammans med! Alla hästar har något att lära mig och alla utvecklas varje dag!
Älskar mitt liv just nu!!! :D
Höjd åldersgräns på ponny! 20 år!
Nya regler från årsskiftet är att man ska få tävla ponny tills man är 20 år.
Som jag har förstått så är det lite blandade åsikter kring detta, (det är det i och för sig alltid).
Jag kan nog nästan bara se fördelar :)
Ridning handlar mycket om sits och balans, genom med en mjuk, följsam och koordinerad sits störa hästen så lite som möjligt. Det är svårt för barn som växer och kanske inte alltid är koordinerade. En av mina tidigare tränare som jag fortfarande har den största respekten för, sa att han inte tyckte man skulle börja rida förrän man var 13 år, innan dess kan man inte ha någon större koll på sin egen kropp. Det ligger mycket sanning i det, även om jag tror att man kan börja tidigt men då lägga väldigt mycket fokus på sitsträning och förståelse för hur hästar fungerar.
Ponny tiden var rolig! Jag slutade dock rida ponny tidigt för att jag ville ha mina år som junior på storhäst. Jag kan se tillbaka på det och inser då att ska du ha en chans att hävda dig som junior måste du ha många fina hästar vilket tyvärr innefattar väldigt mycket pengar. Alternativt att du lär dig rida ordentligt för att bli riktigt duktig. Det finns inga genvägar, det tar tid att bli duktig och det kräver ett stort engagemang och en vilja att på riktigt förstå hästen, vilket i sin tur kommer med erfarenhet.
Jag rider fortfarande ponny och jag lär mig fortfarande väldigt mycket även på att rida dem. Det är ingen skillnad på en ponny och en stor häst, de är mindre men det är fortfarande en häst som bör tränas precis som man tränar sina stora hästar.
Det stora problemet ligger i att vi har för bråttom, och att inställningen är att barn ska ha ponnyer som ska plocka rosetter, när barnet/ungdomen precis lärt känna sin ponny, då är det dag att byta ut den mot en större…. Den synen tycker jag är tråkig. Jag är 170 lång rider fortfarande ponny, både c och dponny. Jag har inte vuxit ur dem.. jag är 27 år! Är det inte roligare att lära känna sin ponny ordentligt och tillsammans nå fina resultat under en längre period?!
Nu är det så viktigt att ha en d ponny för att sen gå över på häst. Vill man ha resultat ska man börja rida häst tidigt! Jag VET att en ponny har lika mycket att lära ut som en stor häst. Många ponnyer tenderar att vara bättre lärare för att dom ofta har ett starkare psyke än stora hästar, eller om man vill kalla det starkare överlevnadsinstinkt. (min egen erfarenhet).
Jag tycker därför att det är super att man nu får tävla ponny längre och jag måste säga att en av dom smartaste, nyss fyllda 18 åringar jag har kommit i kontakt med är Michell som har våra fina ponnyer Joy och Ice Cream för träning och tävling. Hon har förstått att det är lättare att konkurrera och skaffa sig ett namn genom att utbilda och ta fram fina ponnyer i stället för att mäta sig mot proffsen som alla har sponsorer och tillgång till ett stort utbud av fina hästar.
Jag hoppas att genom denna nya regel kommer fler ponnyer få en bra utbildning och förhoppningsvis kommer statusen och kvalitén för ponnyer och tävling höjas!
